Eva på Kanarieöarna

Så är resan över. Det är en av de bästa jag har gjort hittills och jag har lärt mig en hel del under veckan - inte bara om yoga och pilates utan om hur jag fungerar som människa. De punkter jag spaltade upp inför resan har jag också upplevt, jag har suttit på kaffe med en kopp kaffe och en bra bok, jag har studerat människor och badat, jag har plaskat i havet med fötterna och gått längs med strandpromenaden.

 

De absolut trevligaste medresenärerna någonsin har jag haft med på min resa och "all inclusive" är det mest ekonomiska jag någonsin gjort. Jag gjorde av med 2000 kronor på hela veckan varav 800 var på två behandlingar (helkroppsmassage med bubbelbad och pedikyr).

 

I går åkte jag hem och nu sitter jag i min vanliga bostad, tystnaden råder och det är andra advent. På planet hem funderade jag på var jag skulle åka nästa gång. Tyvärr har mina semesterdagar tagit slut men jag har ju var femte vecka ledigt och jag skulle kunna byta lite för att komma iväg igen.

Däremot tryter pengarna - nu är det jul och jag ska börja en utbildning till massageterapeut i februari (den kostar massor).

Flygplatsen i Las Palmas i går  och Bromölla i dag!
So lång och mycket kärlek!

Inte vet jag vad som hände.

Jag har aldrig varit så social som på den här resan. En kväll satt jag med Lena och hennes vänner i hotell-lobyn och tog en drink, en annan kväll satt jag och Åse och pratade en stund. Hon är över 40 men jag trodde nog att hon var i Saras ålder. Åse är tatuerare och en trevlig människa, hon åkte med sin vän Tina som är precis lika trevlig.

Christina och Nora var annars de jag pratade mest med. De var rar aoch omtänksamma.

Flera gånger åt jag lunch och middag tillsammans med dem - jag gillade deras sällskap men ville inte tränga mig på. Jag tror och hoppas att det blev lite lagom av det hela. Nora är världens vackraste snart-tonåring men en unik färg på sina ögon - Christina är hennes mamma och det kändes som om vi kunde skratta tillsammans. Underbara rara människor.

Det slog mig när vi åkte från hotellet att där var flera människor som jag pratat med och som jag glatt mig åt att lära känna så som man kan om man är på en veckas semester.

I går kväll skulle vi äta en avskedsmiddag men bokningen hade blivit fel och de flesta satt utspridda, jag uppmärksammade att där fanns åtta platser och vi var några som åt gott och pratade under några timmar. En av kvinnorna har en son som ska vara med i dansbandsgalan i kväll, en annan var arkitekt och en annan tandläkare, Åse är som jaq skrev tatuerar. Många hatar charterresor men jag anser att man gör resan som man vill ha den - de flesta människor jag mött på mina resor är synnerligt öppna för andra.
 
På resan var det bara en enda person som var nedlåtande och henne kunde jag vara utan.

Ledarna var bra - speciellt gillade jag förstås yogaläraren, en varmhjärtad person som jag gärna pratat mer med, men det var lite som i skolan att många ville byta ord. Det enda jag saknade var att jag hade velat ha chansen till en timmes mediation efter förmiddagslektionen. Det hade varit en höjdare.

När vi lastat på våra resväskor på bussen fick jag och Maria inte plats utan skulle vänta på nästa buss. "Men våra resväskor är på den här bussen", protesterade jag. Resledaren sa "men bussarna stannar bredvid varandra". Jag trodde på det. Fast så blev det inte.

Vi var sent ute och jag och Maria såg varken buss eller väskor, busschauffören på den buss vi åkte med kunde bara spanska och ingen från Solresor fanns på plats. Vi scannade hela avsläppsplatsen men inga väskor fanns att finna. Sedan begav vi oss till andra sidan termnalen där incheckdisken fanns och inte där heller fanns varken buss eller väskor. När vi fick se en representant från Solresor vid diskarna så dök vi honom - han hade våra resväskor!

När vi väl checkat in kom Christina och Nora och Christina utbrast "jag såg din resväska komma men jag såg inte dig"!

Det ordnade sig till slut.

På vägen hem hade jag Björn och Agneta bredvid mig, vi pratade en hel del om deras resor och att de förutom ett hus hade en lägenhet i Tyskland. Sedan planerade jag nästa resa - fast jag vet inte riktigt till vilken plats.

Kärlek!

Måndag kväll

Är det så här livet ska vara? Då vill jag leva länge.

I morse ringde klockan vid sju, jag åt frukost och läste sedan en timme innan det var dags för yoga. Efter det tog jag en promenad längs med stranden och sedan njöt jag för fulla muggar av mer läsande i kombination med att jag satt på hotellets kaffe, tittade över poolen, drack öl och kaffe samt åt en sandwich.

När jag sedan, innan lunch, laddade upp det jag skrivit  kom en kvinna som heter Lena och började prata. Jag satt med en uppkoppling men bjöd henne att slå sig ner. Vi pratades vid och bestämde oss för att äta lunch tillsammans och sedan gå på det spa-bad som ingår.

Vi åt gott, vi tillbringade 1,5 timme på ett av Europas största vad-det-nu-kallas-bad. När jag steg ner i vattnet, som är havsvatten, höll jag på att stöna av välbehag. Vi simmade mellan de olika stationerna och blev av vattnet masserade både här och där. Det var ibland riktigt kraftigt och ibland lite lättare. Fläsket fladdrade och när vi steg upp var fingrarna som russin. Det ingick god juice och renare än efter det badet kan man knappast bli.

Sedan var det pilates och efter det powerwalk. Sara hade varit stolt över mig. Jag gick tillsammans med en tjej som var i Saras ålder och vi svepte förbi de flesta.

Kan någon tänka sig en dag som börjar med yoga, sedan god mat, därefter pilates och powerwalk och sedan en trerätters middag med vin?

Dessutom kom en av tjejerna som enbart tränar pilates och gick ifatt mig för att säga "Eva, vill du ät med mig och Nora så går vi ner till restaurangen vid halvsju". Nu kunde jag inte det för efter powerwalken var jag svettig och jag var tvungen att duscha och vila en liten stund. Istället åt jag för första gången en god middag och var totalt avslappnad, ingen ångest och ingen oro för att vara själv.

Jag var bara behagligt lugn och älskade livet.

Dessutom satt jag bredvid ett tyskt par som jag pratade med - lite. De pratade på tyska och jag på engelska. Vi log mot varandra och ingen förstod troligen mycket mer än "cheese". Jag är så glad, så lycklig och nöjd.

Den här resan kommer jag att göra om, det är hittills den bästa jag har varit på. Jag gillade Madeira men den här är ett stå vassare. Träningen, vädret, vattnet och frånvaron av att leta upp matställen samt att inga pengar alls har försvunnit eftersom allt ingår gör att jag - ja, jag mår så in i h-e bra.

Sara, vill du ha en sådan där glasbubbla med snö i? Jag har ett svagt minne att du gillar de där sakerna, men jag kanske inbillar mig? Jag har sett töntiga klockor som jag funderar på att köpa till mamma, det är en fågel där stjärtfenan vickar fram och tillbaka i takt med tiden - skulle det vara något till mamma?

Nu är klockan strax åtta på kvällen. Jag ska läsa i min tredje bok (tack till dig, jag minns inte just nu vem det var, som tipsade om att spara en bok till resan hem) och sedan kommer jag att stupa i säng.

I dag fick jag för mig att det fanns män som tittade på mig i restaurangen. Fast det kan vara inbillning. Jag kände mig lång, stolt och - kanske inte vacker men med utstrålning. Vacker kommer jag aldrig att känna mig, däremot är känslan jag hade i dag oslagbar för mig.

Jag drömde i natt om att en av mina kollegor älskade mig och att där fanns en man numer två. Märkliga drömmar.

Fast nu väntar boken.

Jag har inte skrivit en rad mer än dagboksanteckningarna här. Det har helt enkelt inte funnits någon tid över. Jag mår otroligt bra och jag njuter av varenda sekund.

Kärlek!

PS En av deltagarna sa "du är förvånansvärt smidig för att bara ha tränat yoga tio gånger". Jag vet att man inte ska jämföra sig, att var och en tränar efter sin förmåga inom yoga och pilates men - ähh...lite mallig kan jag väl vara? "